Intelligens
Idag berättade en person att hon kände några överintelligenta människor som kände sig missförstådda och mådde väldigt dåligt över det. Bara att säga att man känner flera tycker jag visar på att man kallar väl många för överintelligenta. Dessutom kan man fråga sig om de är så intelligenta om de mår dåligt och inte verkar göra något åt situationen. Att överhuvudtaget tro att man är smartare än andra är farligt. Men det är väl så att förnuftet är mest rättvist fördelat, alla tror att de har fått tillräckligt.
Födelsedag
Jag börjar få lite ångest över att jag snart måste ta tag i mitt liv. Det är ju mindre än en månad kvar tills man måste söka till högskolan. Fast jag har ju bestämt mig. Men då kommer ju det problemet att man måste flytta hemifrån. Jag kommer ju vara urfattig och svälta ihjäl! Jag får väl hoppas att det löser sig på något sätt...
Studiedag
På kvällen har jag varit på förberedelser inför en talangjakt. Det är egentligen Sara, min lillasyster, som ska vara med, men jag ska spela. När jag var där kändes det verkligen som jag hade hamnat fel. Hela rummet var fullt med två sorters folk, fjortisar och emoungar. Men det blir nog kul i alla fall. Sara är jätteduktig och vad gör man inte för sin syster.
Badhuset
Lycklig
Jag förstår inte hur jag har kunnat lura mig själv så länge. Visst är det så att allt blir vad man gör det till, men det är en sak att kunna säga det och en annan att verkligen leva efter det. Men så är det väl med alla gamla klyschor. Visst låter de bra, men oftast är det inte mer än så.
Nu har jag i alla fall blivit lyckligare än vad jag har varit på många år. Det känns bra. Tänk att jag kunde glömma bort att det finns fina saker. Istället för att gå med sänkt huvud och titta på den fula asfaltsvägen när man är ute och går, så kan man lyfta blicken lite högre och se himmelen, det sagolika ljuset, solen som tränger igenom dimman och tänka att livet faktiskt är värt att leva.
Religion
Nu har jag suttit i två dagar och det enda jag har tänkt på är mitt religionsarbete. Jag trodde att man väl skulle kunna skriv ihop det på en kväll, fast riktigt så var inte fallet. Tro är ett av de absolut största mysterium som finns. Egentligen tycker jag inte om att diskutera det eftersom det alltid på ett eller annat sätt ifrågasätts. Det finns nog nästan lika många olika sätt att se på Gud som det finns människor. Fast igår pratade jag med en gammal klasskamrat som faktiskt verkade tycka ganska likadant som mig, eller i alla fall förstå hur jag tänkte...
Det absolut svåraste är teodicéproblemet. Hur kan det finnas ondska i världen som Gud skapat om han är god och allsmäktig?
Så här skrev en kristen författare på 300-talet:
Antingen vill Gud utplåna det onda, men kan det inte. Eller så kan han det, men vill inte. Eller så varken kan eller vill han. Om han vill men inte kan är han maktlös, vilket går emot hans natur. Om han kan men inte vill är han ond, vilket också går emot hans natur. Om han varken vill eller kan är han både ond och svag och är alltså inte Gud. Men om han vill och kan, vilket är det enda som stämmer överens med vad han är, varifrån kommer då det onda och varför gör han inte slut på det?
Det kan man alltid fundera på om man inte har något roligare för sig.
Bild från katedralen i Santiago de Compostela. Den är värd att besöka.
Ord
Fast de betyder ingenting om de inte används rätt. Mest betyder dem om de sägs rätt ut och inte är skrivna. Däremot finns det skrivna kvar. Det är svårare att få det att försvinna.
Jag tycker om ord.
Joh 1:1
